Wheatenvarning

.. klev ut genom fönstret och försvann

Inte riktigt som i romanen (av Jonas Jonasson) som blivit storsäljare i pocketformat men något liknande var Dilba med om idag.

Dilba är alltså min nioåriga wheaten som bor hos familjen uppe i Kiruna. Under helgen har hon varit med min pappa i stugan. Idag hade far min fått för sig att det vore roligt att skjuta lite med luftgevär och om man då befinner sig i en stuga avlägset från civilisationen, då följer man sina impulser, vilket han också gjorde varefter han fortsatte med sina bestyr.

Några timmar senare får han ett samtal av polisen som undrar om han har en hund som han skanar.
"Ja det har jag" svarar pappa "men jag saknar henne inte", i tron om att hon fortfarande tar det lugnt på stugtomten.
När polisen sen förklarar att de har en hund på stationen vid namn Dilba som en bilist plockat upp 9 km söder om Torneträsk inser han att det var ett bra tag sedan han såg efter vart hans hund var.

För att ta sig till eller från vår stuga måste man ta sig över ett stort sel och även om man följer strandkanten så måste man ta sig över en ganska bred bäck. Vid den här tiden på året brukar det innebära att isen är borta men på något sätt har vår Dilba lyckats följa strandkanten och ta sig över bäcken utan att ens blöta tassarna, en promenad på säkert en mil. Antagligen tyckte hon att det räckte med stugvistelse när luftgeväret började väsnas och bestämde sig för att ta sig hem och för att ta sig hem brukar man först ta sig till vägen. Vid E10:an hade alltså någon vänlig själ stannat och knappt hunnit öppna bildörren förrän hon hade hoppat in och krävt lift till Kiruna, och så fick det bli. Efter en omväg till polisstationen där de tittade upp hennes chip- nummer så ringde de ett samtal till Dilbas matte.

"Vi har en hund här, Duktiga Doris."
"Duktiga Doris?" hade mamma förvånat svarat.
"Hon har blivit hittad söder om Torneträsk"
När det väl kopplade för mamma så förstod hon hur långt hon måste ha tagit sig och blev då orolig.
"Men är hon skadad eller något?" undrade hon och passade på att lägga fram en varning " hon är ju inte så bra med andra hundar och så.."
"Nej här finns inga andra hundar. Hon är med oss på polisstationen och är så busig och glad."

Och glad har hon fortsatt vara sen hon blev hämtad av sin matte och lillmatte och äntligen fick komma hem.