Fårskinn värt att kampa för
Lite följa efter när jag går baklänges tränade vi också på men där går hon ofta för långt fram om hon blir för taggad, får alltså träna mer på första stegen i svårare miljöer. Snurra gjorde hon så fort hon fick chansen och ett par gånger där emellan;)
Imorgon blir det äntligen helg!
valpagility 4
- Starta en bit ifrån tunneln och därpå ett hopp
- Böjd tunnel innan ett hopphinder (så pass att enklaste vägen vore att gena förbi..)
- Balnsbomsbrädor uppställda mot lågt bord
- Däcket på lägsta höjd
- Platta tunnlen med upphållet släp
Vi fick papper om hur man kan lära in slalom med 2x2 metoden och det är något jag kanske tar tag i under nästa vår.
Lycke, min stjärna, var så fantastisk igår. Odräglig som få i sina försök att få tag i godis men precis så som jag vill ha henne;) Det var alltså full fart på henne under övningarna men när hon satt uppbunden eller när vi hade genomgång så satt hon lugnt. Innan hon ska starta varje övning sätter hon sig frivilligt för att få ett varsågod. Själva övningarna gå bra men i och med att hon har fått börja springa lite längre för att få sin belöning så har hon börjat testa på att gena, men det är väl bara naturligt och hon lär väl sig att det inte lönar sig. Jag hade henne faktiskt lös under övningarna och mellan varje pass (ca 5 pass per övning eller nåt) och det gick jättebra, hon var nog den enda hunden som inte tog en extra vända till de andra hundarna. Och kampade med leksaken gjorde hon också när hon fick chansen!
Imorgon tänkte jag att vi ska och titta på UBK:s träningstävling i agility och passa på att träna lite passivitet och lek, kanske lite fritt följ och ligg också om det känns bra.
God kväll!
Ligg och klossträning (film)
Idag har jag varit hemma med Lycke hela förmiddagen i syfte att trötta ut henne för att hon skulle behöva vara ensam i eftermiddag när jag har laboration (som ändå inte tog så lång tid) och när jag ska på UHU-möte senare. Det har resulterat i träning av ligg och klossträning.
Under träning av ligg håller jag på att lägga på kommando. Jag har visserligen tränat på det ett tag men inte så effektivt för ibland har det kunnat gå flera dagar mellan passen och när det har varit dags att köra igång igen har vi fått backa tillbaka flera steg. Men nu ska det göras ordentligt så i slutet av veckan har jag förhoppningsvis lika bra signalkontroll på ligg som på snurra, vilket jag skulle vara mycket nöjd med.
Klossträningen är ett första steg för att lära in utgångsställning, d.v.s. att hon ska gå in till min vänstra sida och sätta sig där. Det klossträningen är till för är att få till bra bakbensrörelser åt rätt håll utan att framtassarna flyttas så mycket och så småningom tar man gradvis bort klossen. Under de tidigare passen har jag shejpat henne att ställa sig med båda framtassarna på "klossen" (en cellbiologibok) och så har jag tränat lite på att hon ska hålla sig kvar där. På filmklippet nedan tränar jag att hon ska stå kvar med framtassarna på klossen men röra sig motsols med baktassarna när jag rör mig motsols runt klossen. På slutet försöker jag få henne att röra sig motsols utan att jag behöver göra det och det gick både bra och dåligt men det känns hon redo att fortsätta träna på.
Vad jag själv ser är att jag måste stå närmare klossen för att det ska likna den positionen som hon ska ha sedan och att jag hade behövt en mindre och mer kvadratisk kloss. Men den måste samtidigt vara tillräckligt tung så man tager vad man haver:) Självklart innehåller klippet en liten lekpaus med mjukisråttan!
Valpagility 3
Så här kul hade vi det på valpagilitykursen idag!
Vi fortsatte alltså på springandet till godisskålen men med hinder på vägen. Som på bilden ovan hade vi (som ni ser;)) en slalolmport och två hopphinder (pinnen på backen) innan godisskålen. Man kan tycka att det inte är nå svårt för hunden att bara springa till en godisskål men tänk då att vi var på en plats med flera andra hundar, slalomporten är bara 60 cm bred (alltså väldigt lätt att gena förbi) och med tre hinder så blir det en ganska lång sträcka. Lycke var suverän! 100% fokus på sin uppgift och satt fint uppkopplad när det inte var hennes tur.
Enda minuset var väl att hon blir så taggad på att få sticka till skålen att hon släpper igenom några pip och har svårt att hålla sig stilla innan men att behöva satsa mer på stadga än fart är bättre än jag hade kunnat vänta mig.
Vi gjorde även övningar med tunnel och en balansbräda som låg på backen och det gick också jättebra. Hon tvekar inte för någonting men hade för bråttom över brädan så hon trampade några gånger i gräset också.
Allra gladast blev jag över att jag fick henne att kampa, mitt på plan bland alla hundar, riktigt engagerat med morrningar och allt! Underbara hund <3
Träningsplan upp till 6 månader
GRUNDTRÄNING OCH VARDAGSLYDNAD
Miljöträning
- leka, äta, vara passiv och jobba
- svårare miljöer, mycket bland andra hundar
Hantering
- utöka tiden
- på trimbord och i störande miljöer
- av olika personer
Lekutveckling
- trots störningar
- komma tillbaka med leksaker
- konstiga föremål
- ökat engagemang
Ensamhetsträning
Inkallning
- nya platser och fler störningar
- byta signal
Skvallerträning
- på störningar såsom hundar, katter och vilt
Burträning
- trivas i buren
- gå in i den på signal
- stanna kvar i buren utan protester, till viss del utan att den är stängd
Små kedjor
Shejping och kroppskontroll
- ställa sig med alla tassar i en skål
- sitta vackert
Ljud- CD
Doggie- zen
- blanda in det i övriga träningen och använda det i vardagliga situationer
Koppelträning
Klättra, vänja sig vid olika underlag
DELAR OCH GRUNDFÄRDIGHETER
Klossträning, ingångar
Sitt, ligg
- stimuluskontroll
- stadga, under rörelse
Stå
- stadga
Följa efter vid sidan
- rätt postion och attityd
Backa
- framför och vid sidan
Sändande till tasstarget
Utställningsträning
- stå stilla
- trava bredvid med utställningskoppel
- hanteras
- vänja sig vid utställningsmiljö
Springa bredvid
- på båda sidor
- fokus framåt
- utan att studsa och bitas
Nosarbete
- enkla spår
Fyra-månaders planen är jag väldigt nöjd med, både innehållet och hur träningen gick. Med den här nya planen har det svåraste varit att avväga hur mycket man hinner och under hur lång tid. Det slutade med att jag fick banta planen en aning. Syftet är ändå att träningen ska ge mer av en introduktion än att allt ska bli helt färdiginlärt men någon slags kvalitet ska jag ju ändå försöka uppnå och det tror jag att vi ska hinna under den här tiden med de viktigaste delarna.
Det är inte så mycket helt nya saker i planen utan mer utveckling av sådant vi redan har påbörjat. En sak som är helt nytt är klossträning/ingångar som innebär att hon ska lära sig att inta rätt position vid vänstersida genom att främst använda baktassarna. Parallellt med detta för att hon ska få bättre kontroll på sin bakdel fortsätter vi träna på att backa och så ska jag shejpa in att hon ska ställa sig med alla fyra tassar i en skål. Att sitta-fint ska också shejpas in, dels för att öva upp oss på shejping men det blir också en bra grund för att få in en bra teknik när vi tränar växlingar mellan sitt och ligg, som kommer i nästa träningsplan.
Utställningsträningen är också ny och det ska vi börja med snart för nionde oktober är vi anmälda till en inofficiell utställning här i Uppsala. Jag ska också börja introducera små kedjor, det vill säga att hon måste göra fler än en sak innan belöningen kommer, bara för att få in konceptet. I grundträningen/vardagslydnad ska jag satsa hårdast på miljöträning, lek och inkallningar och under delar/grundfärdigheter blir det nog ingångar, sitt, ligg och följa efter.
Det här blir roligt! Klara, färdiga, gå!
Från valp till stjärna
På baksidan av boken kan man läsa att den tar upp hur man skapar bra engagemang, aktivitetsnivå, utvecklar hundens egenskaper, skapar bra belöningar och hur leken kan användas för att vidareutveckla delar och moment. Det låter alltså som en perfekt bok för den nivå vi är på i träningen och för vad jag vill åstadkoma med min hund.
Jag vill börja med att meddela att jag tycker att boken är väldigt läsvärd för alla som vill börja med lydnad/brukslydnad eller utveckla det man har påbörjat, särskilt om man redan har fastnat för belöningsbaserade träningsmetoder eller klickerträning. I min bokhylla (om jag hade haft någon) kommer den att få stå på hedersplats och troligtvis användas flitigt för att slå upp saker i och för att läsa om något kapitel då och då. Jag tycker att det har hänt en hel del inom hur lydnadshundar kan tränas långsiktigt från grunden och med positiva metoder och äntligen finns det en bra bok om det.
Det jag såg mest fram emot att läsa var hur man skapar engagemang och utvecklar belöningar men det jag gillade mest med boken var hur den beskrev så bra hur man kan dela upp lydnadsmomenten i delmoment och hur dessa kan tränas in. Delen som handlade om grundträning (bla. engagemang och belöningar) var också bra men det kändes lite som att det stod väldigt mycket om hur viktigt det var men inte lika mycket om hur man kan gå tillväga. Men jag ska läsa om det kapitlet för att verkligen suga åt mig av tipsen. Jag blev i alla fall ännu mer motiverad till att verkligen jobba med att utveckla belöningar till Lycke, framförallt leken.
Att börja tävlingsträna i tid poängterades också, alltså att tidigt introducera kortare kedjor och vänja hunden vid tävlingssituationen. Det tror jag också är väldigt nyttigt. Trots att jag nt har läst så mycket av författaren innan eller gått på hennes kurser så kändes det mesta väldigt bekant. På sätt och vis är det lite tråkigt men samtidigt bra eftersom jag känner mig tryggare i hur jag har tänkt lägga upp Lyckes träning. Och även om en hel del känns bekant så är det fantastiskt att det nu finns samlat i en bok.
Rekommenderas.
Fyra månader
Nej, det är ingen vanlig dag för det är Lyckes fyra-månaders-dag, hurra, hurra, hurra..
Vad ska det här vara bra för?
En tremånadersvalp är fortfarande en valp men en fyramånadersvalp börjar bli stor, tappa tänder, förändra pälsen och har hunnit få en del livserfarenhet och personlighet. Lycke har hunnit tappa minst fyra tänder och påminner om ett barn i 6-årsåldern som med glugg i munnen och på väg att börja skolan. De börjar förstå och behärska saker men ännu påminns man ofta av hur små de är när de trotsas och ibland bara vill vara liten och krypa upp i famnen.
Jag är ju ingen expert på barn men det känns som att Lycke är inne i en ny period, hon är ju självklart fortfarande valp men en valp på väg mot unghund. Enligt hundböcker ska hon nu ha lämnat sin första trotsålder för en period av samarbetsvilja, i alla fall fram tills könsmognaden. Vi får ju se hur väl det kommer att stämma. Hur som helst är det dags för en ny träningsplan men först måste jag utvärdera 4-månaders planen som såg ut så här:
Rumsrenhet och ensamhetsträning har lättande nog gått riktigt bra, mycket beroende av att jag bor så litet och envishet. Klickern var så klart inga problem att lära in och hanetring har det inte varit några större problem med heller, det märks verkligen att uppfödaren har lagt ner mycket tid på hanteringen och det borde alla uppfödare göra eftersom det underlättar så mycket för valpköparna. Miljöträning har jag också lagt ner mycket tid på och Lycke verkar väldigt oberörd av de flesta miljöer, förutom när det är mycket hundar, det kanske jag borde ha börjat tidigare med.
Inkallningen har jag fått och kommer att få jobba en hel del med men jag känner mig ändå riktigt nöjd även om den inte har testats på tillräckligt många störningar ännu. Socialträningen börjar ju också redan hos uppfödaren då valpen får vänja sig vid andra människor och hundar. Vad jag har kunnat se på Lycke så verkar hon ha ett bra språk och även om hon har varit lite osäker mot stora hundar och hundskall så verkar det så gott som borta. Jag hade dock velat ha möjlighet till att vänja henne ännu mer vid andra hundar men det är inte så mycket att göra åt. Lekutvecklingen är också en grej som jag verkligen har fått och kommer att få jobba med. Det är inte det att hon inte gillar att leka men jag vill att hon helst ALLTID ska vilja leka när det erbjuds,trots andra störningar, och att hon ska leka på ett hyffsat rätt sätt. Det känns värt att satsa på den här träningen eftersom jag tror att det skulle ge så otroligt mycket för framtida träning om jag verkligen fick till det, jag får väl ge det första året åtminstone:)
Ögonkontakt tar hon ofta och vet att det lönar sig extra mycket om något spännande dyker upp eller om hon vill åt något, som matskålen. Det är ju lite det doggie-zen handlar om också och hon verkar ha nån slags förståelse för att hon måste prestera först innan hon får något, t.ex. sätta sig om hon vill att jag ska flytta på gallret så hon får gå till hallen och hälsa eller att komma inkallning innan man får busa med en annan hund. För att det ska fungera måste man ha ett fungerande varsågod-kommando och det tycker jag vi har, förutom att hon skulle kunna reagera snabbare på det i vissa situationer.
När det gäller den mer regelrätta träningen så är jag mest nöjd med "följa efter" som är ett första steg på inlärningen till fritt följ. Hon fattar snabbt vinken när jag börjar backa och följer då efter på vänster sida med ögonkontakt och glad svans. Backande framför mig har varit svårast och det behöver jag fortsätta träna på men det känns som att det lossnade lite igår igen när jag började tillrättaälgga miljön, det vill säga att jag tränade på ett trångt utrymme där hon inte kunde göra så mycket annat är att röra sig framåt eller bakåt. Sitt och ligg hade jag velat ha kommit lite längre med. Sitt är visserligen ett av de första beteendena hon erbjuder och ligg har hon fin teknik, bra flyt i och jag har börjat lägga på kommando men är inte klar än.
Att börja vänja henne vid fyrverkerier och skott på en CD får jag mycket väl underkänt på, har inte spelat den en gång. Men å andra sidan har jag ju hunnit med att träna en del saker som inte står på listan; som att hoppa upp på stenar och att snurra, vilket hon förresten har väldigt bra signalförståelse på. Hittills har hon gjort rätt på första kommandot varenda gång och i alla miljöer jag har testat. Då borde det ju inte vara så svårt att få till det med sitt och ligg heller?
Det är en riktigt skön känsla att känna sig nöjd. Ett av mina egna mål med träningen är att bli bättre på att planera och utvärdera träningen och till det är bloggen en stor hjälp. Att sätta upp mål är dessutom motiverande och gör att man får struktur på träningen. Nu gäller det bara att putsa färdigt på nästa träningsplan och det ska bli riktigt roligt!
Valplekis hos Hundens Hus
Så fort det är andra hundar i närheten så kan jag ju inte låta bli att se det som träning så jag hade självklart med mig godis och belönade Lycke när hon tog kontakt med mig, särskilt under sårare situationer, som när en annan valp gör lekinviter. Jag tycker det går jättebra; hon ser näästan ut att tycka det är lika roligt med godis som de andra valparna och när jag först kopplade lös henne trodde jag att hon skulle rusa iväg men hon stod kvar en stund i alla fall och tittade på mig istället.
Passivitetsträningen har vi ju lite svårare med men jag ser framsteg där med. Jag har valt att belöna henne för lugnt beteende när jag sitter ner. Belöningarna kan ju göra att hunden blir mer uppspelt men om jag använder lagom gott godis och ser till att belöna när hon sitter eller ligger (möjligtvis står lugnt om störningarna är svåra) utan att tänka godis så verkar det gå bra. Eftersom Lycke är en ganska aktiv individ så känns det som ett bättre alternativ än att bara vänta ut henne tills hon blir lugn, för hon känns som en hund som ser till att få saker att hända om hon har tråkigt. Då känns det bättre att jag kan manipulera vilka betenden som leder till något trevligt. Dessutom är det inte lika lätt hänt att hon blir frustrerad av t.ex. att inte nå fram till en annan hund utan vet att även om hon inte får leka så finns det chans till godis.
Mer träning på det alltså, ska försöka ta mig till hundiga platser 1-2 ggr i veckan och träna på att växla mellan passivitet och lek/kontaktövningar.
Valpagility
Vi började med samling och lite genomgång i klubbstugan. Lycke blev smått hysterisk när hon inte fick fortsätta leka med sin rasfrände men lugnade sig efter ett antal belöningar av lugnt beteende och låg riktigt lugnt i famnen ett tag. Stundvis höll hon ändå på att pipa och jag inser att hon behöver mycket mer passivitetsträning och miljöträning bland andra hundar. Det får vi träna på redan imorgon då vi ska på valplekis på Hundens Hus Uppsala och träna socialisering och passivitet.
Utomhus så byggde vi vidare på övningen från första kurstillfället; att springa till godisskål. Vi började med att skicka hunden rakt på skålen några gånger, därefter några pass där hunden fick springa mellan två hinderstöd för att nå skålen och på slutet genom en tunnel. Varje pass fick Lycke sticka till skålen ca 4 gånger och däremellan sitta uppkopplad medan jag hjälpte det ekipage som vi delats in i par med. Det gick förånansvärt bra att ha henne uppkopplad, hon pep och skuttade ibland men långa stunder satt hon och bara tittade. Försökte hinna med att belöna henne då. Under själva träningen var hon supertaggad på godiset och stack direkt till det utan en tanke på att sticka till de andra hundarna och utan att tveka trots att hon var tvungen att springa mellan hinderstöd eller genom en tunnel. Hon verkar inte heller ha några problem med blött väder eller mörker, lamporna släcktes precis innan hon skulle igenom tunneln.
En blanding av plättar, köttbullar och frolic var vad som erbjöds och hon var riktigt taggad hela tiden. Hon tar mycket spontankontakt och jag börjar se tendenser till att hon förstår att det är exra lönsamt att ta kontakt när det händer något extra spännande, som att en annan valp skuttar förbi. Att belöningen uppskattas syns när jag gräver i fickan, för då står token och studsar upp och ner bredvid mig.
Med andra ord är jag mycket nöjd och Lycke mycket trött.
Tack för idag:)
Sändande till godisskål
Det finns flera fördelar att träna på detta:
- Om hunden har lärt sig konceptet att springa iväg till något för att få belöning så tror jag att det är mycket lättare att överföra det till andra saker än godisskålar, t.ex. targets, agilityhinder, buren o.s.v.
- I agility måste hunden kunna springa självständigt och ta de hinder som ligger framför den, ett sätt att lära in det är att ha en godisskål efter hinderna
- I de högre lydnadsklasserna ingår många avstånds- och dirigeringsmoment, t.ex. rutan, dirigeringsapportering m.fl. Dirigeringen kan man lägga en grund till genom att ha ute flera godisskålar och låta hunden springa till den man pekar mot (de andra kan vara tomma ifall hunden skulle springa till fel)
- Det verkar som att många hundar tycker att det är roligare att få springa till en godisskål istället för att bara få godis ur handen, det kan alltså användas som en effektivare belöning
- Man kan använda skålarna som störningsmoment och bara om hunden låter bli dem så får den tillåtelse till dem
Idag körde vi ett litet träningspass med detta. Jag började med att hålla i Lycke i halsbandet, lägga några bitar i skålen och sedan släppa samtidigt som jag sa varsågod. Gång för gång ökade jag avståndet och till slut gjorde jag så att jag la ner skålen, ledde iväg Lycke en bit ifrån den och sa sedan varsågod. Högre fart till skålen upplever jag dels att man får i takt med att man ökar avståndet men man kan också tävla med hunden om matsskålen, dvs. att man springer samtidigt som hunden och om man tycker att den inte tar i tillräckligt så tar man skålen före hunden. Detta kan såklart bli svårt med försiktigare hundar eller hundar som tror att man springer för att tillrättavisa dem men på Lycke fungerade det jättebra och hon sprang snabbare än vad jag hann med.
Klippning i Sala
Inspirerad av hur mycket roliga attiraljer man kan ha inom pälsvården så slängde jag precis iväg en stooor beställning från häromi. Det blev försås inte bara pälsvårdsutrustning (saxar, trimbord, kam) utan lite annat också som behövs för kommande bruk (t.ex löpskydd, reservklicker, spårpinnar, metallapport(xD), m.m..).
Här kommer ett gäng bilder på när Lycke träffar brorsan Raffe (en riktigt lurvig sådan) och mamma Kryddan. Lycke är visserligen nyklippt på bilderna men hade hunnit plaska med guldfiskarna, riktigt fina pose-bilder finns på Marias kamera och läggs upp här så småningom.
Vilken cirkus!
Nu har jag kommit hem från första träffen på valpagilitykursen som vi ska gå. Kursen verkar rolig. Vi ska få träna på en hel del spännande saker; kontaktfält, slalomingångar, torrhandling m.m. Det låter jätteintressant för mig som är lite efter vad gäller agility. De andra kursdeltagarna verkar jättetrevliga och har såklart söta valpar allihop, det var till och med en annan wheaten på kursen!
Men... Vi hade ju kunnat få en bättre start. Lycke började som hon brukar; att växla mellan att hänga längst ut i kopplet och att titta förväntansfullt på mig. Efter ett tag inne i klubbstugan började hon hulka och det fortsatte ett bra tag. En stund senare kräktes hon en rejäl hög. Efter det fortsatte hon att hulka, ute på planen ville hon bara äta gräs och hann kräkas två gånger till innan det var dags att åka hem (med buss:S). Ingen rolig start men hon repar nog sig fort. Nästa tillfälle är om en vecka så vi hoppas på att hon är sig själv igen till dess och att köttbullar är mer populärt än gräs då;)
På hjärtat idag
Ikväll börjar valpagilitykursen! Jag är så laddad, det ska bli otroligt kul och jag längtar efter att få lite inspiration. Man blir less ibland på att bara höra sina egna idéer kring hundträning:P
Lycke har lärt sig att snurra på kommando! Det är en häftig känsla när det sitter, särskilt med en valp som man inte har "kommunicerat" så mycket med tidigare.
Jag har lagt till en ny länk; till Lyckes otroligt duktiga halvsyster Ronja, som bland annat är LP1 och uppflyttad från appelklass i spår.
Vill även meddela att kommentarer på inläggen är varmt välkomna, av såväl nya (misstänker att det finns ett fåtal såna) som gamla läsare:)
Återkommer om hur första kurstillfället gick och med recensioner på prylarna när jag väl har fått dem, ciao!
Posering
Jag och Tobias försökte få till snygga bilder i solskenet. Det hade nog gått bättre om Lycke hade haft mer frisyr och mindre lurv och om hon hade fått lite utställningsträning;) Söt som socker är hon i alla fall!
Slutspurtsträning
Det här fokuserar vi på under kommande vecka:
Miljöträning
- leka i FLER miljöer
Hantering
- vara lugn när jag sätter på koppel och halsband
- vara lugn när jag torkar tassar
- hanteras av andra personer än mig
Lekutveckling
- komma tillbaka med leksaken oftare när vi leker ute
- leka i fler miljöer, svara snabbare på lek, inte bita på matte när leksaken tas undan
- använda leken mer i träning
Tasstarget
- lära in från början
Sitt och ligg
- träna mer, särskilt på ligg
- eventuellt sätta signal, i alla fall på sitt
Följa efter
- säkrare position, dvs inte gå för långt fram
- börja vända upp till framlänges, har bara gått baklänges tidigare
Backa
- fler steg i taget och fortsätta backa efter belöning trots avstånd från mig
Sätta signal på snurra
Det fanns en hel del att träna på ändå, när jag tänkte efter. Om vi får någorlunda kläm på ovanstående saker så känner jag mig redo för att introducera nästa träningsplan, det blir kul:)
Uppdaterat (100904)
Förlåt! Igår var det ju TVÅ veckor kvar tills Lycke blir 4 månader. Nåväl, vi ger järnet i en vecka och sen får man väl fundera om vi behöver en ny träningsplan. Virrig;)
Tänk om..
Sen Lycke flyttade in så har det ju skett en stor förändring i mitt liv, för så är det ju att bli hundägare. Man måste anpassa sig, lägga ner tid och det är så mycket man vill hinna med fast tiden inte riktigt räcker till.
Vad som slog mig härom dagen är att Lycke lika gärna inte hade kunnat vara här. Det är många som har fått stå ut med att lyssna på mina planer, drömmar och funderingar om en ny hund och jag hade nästan lyckats övertyga mig själv om att jag bara skulle fortsätta planera i all evighet utan att det rätta tillfället någonsin skulle dyka upp. En av de sista sakerna man kan säga om mig är att jag är impulsiv. Jag får lätt beslutsångest och när det gällde att köpa hund ville jag ha allt planerat och alla problem lösta innan jag skulle bestämma mig. Inget skulle få gå fel, men det är svårt att lösa problem innan de finns.
Parningen mellan Lyckes föräldrar Ossian och Kryddan hade planerats länge och jag hade länge suktat efter den kommande kullen som verkade ha potential för så mycket av det jag letade efter; temperament, arbetsvilja och good looks. När parningen hade blivit av var det alltså dags att bestämma sig och när jag hade varit och hälsat på hos kenneln så bestämde jag mig för att bestämma mig för att. Men jag hade lika gärna kunnat bestämma mig för att inte.
Tanken över att Lycke lika gärna inte hade kunnat vara min är nästan lite deprimerande och hon hade nästan lika gärna kunnat vara en annan ras eller en annan valp. Jag är så glad att hon är hon och att jag har hund. Alla oroliga "tänk om...." har blivit till tänk om! Tänk om jag inte hade bestämt mig för att jag vill spendera närmsta åren som hundägare. Vem vet om det här var det rätta tillfället men det känns som det rätta beslutet:)
