Det är oftast inte svårare än så
Ibland är hundträning så enkelt att det blir svårt. Igår var jag så less på att Lycke bara skulle iväg på egna äventyr, det ena olämpligare än det andra.
Dels är det ju så att det är ingen självklarhet att kunna ha en hund lös och att det går upp och ner i perioder men framförallt så går det mesta att lösa med en liten enkel analys. Den enklaste förklaringen på problemet skulle förstås vara att det inte lönar sig tillräckligt att vara med matte så det finns roligare grejer för henne att hitta på själv. Och jag måste ju erkänna att jag varit lite av en latmask under helgen och för det mesta låtit henne springa själv på gården och roa sig efter bästa förmåga.
Ändring på det blev det idag; mer lek, mer aktiviteter och mer uppmuntran för spontan kontakt. Resultatet har såklart varit slående och jag har bestämt mig för att de gånger jag inte orkar engagera mig i min hund när hon behöver rastas så får hon hållas i koppel. Samt mer inkallningsträning. Den dagen kommer säkert också när INGET av det jag hittar på är intressant men innan dess får jag passa på att träna och njuta av min underbara, samarbetsvilliga valp:)
som lilla lycke larsson en gång sa
