SHU lydnadsläger
Vi har ju då varit på SHU:s lydnadsläger i Eskilstuna. Vi åkte dit tillsammans med Sara och Texas samt Angelica och Gizmo och delade även stuga med dem. Helgen har gett enormt med inspiration, idéer och tankeställare och det var bara synd att huvudet blev fullt så fort att man inte kunde få ut allt av varenda minut. Jag tror att Lycke tog slut i stort sett redan efter första natten som hon fick spendera med två nästan okända hundar i en ny stuga och där hon dessutom kräktes två gånger. Under lördagsförmiddagen fick hon sitta i sin bur eftersom hon kändes jättelåg men resten av lägret var hon pigg och glad men koncentrationsförmågan var nära noll. Det märktes på de flesta hundar att situationen var påfrestande, jag upplevde det som att det var många som fick ändra på vad de ville träna på eftersom hunden inte betedde sig som den brukar. Och då var det ändå hundar som var vana vid kurser och tävling.
Det här är tre saker från varje instruktör som jag kommer att ta med mig.
Lotta Linusson
- Hennes förmåga till att göra snabba höjningar av kriterier
- Om man alltid belönar utföranden som är bättre än hundens medel så kommer utförandena bli bättre i medel
- Hennes sätt att börja lära in vittring och apportering
Fanny Gott
- Hennes effeltivitet i träningspassen
- Sättet att lära hunden att utföra beteenden oavsett förarens position
- Få djupare ingångar genom att lära hunden att titta bakom förarens rygg där den kan få en godis från högerhanden
Sofia Edlind
- Hennes tankar kring apporteringsträning
- Hennes tänk kring uthållighet och utgångsställningens betydelse
- Att hon verkar vara en jättebra instruktör att gå för någon gång när man är lite klarare i huvudet
Eva-Marie Wergård (föreläste om tävlingspsykologi)
- Hur våra uppfattningar om oss själva påverkar vad vi klarar av
- Att vi kan betinga våra egna känslor till signaler som man kan använda vid tävling
- Att träning ger trygghet
Och så lite kassa men betydelsefulla bilder:
Fanny instruerar
Läcker pinne
Leta köttbullar mellan vittringspinnarna
Cool laekenios, Urax, får hjälp av Lotta
Att springa bredvid hindret går inte..
Hoppa över så får man leksak!
Coachning av Sofia
Tack alla inblandade lydnadsnördar för en rolig och givande helg!
Uppsala och vidare
Två träningstillfällen på Uppsala brukshundklubb har det blivit och det har känts riktigt bra. Idag tränade vi med Sara-Texas och Frida-Yes-Luna och fick för första gången känna på linförighet med kommendering, inga konstigheter för Lycke men det blir ju inte lika snyggt när inte matte vet var hon ska sätta fötterna.. Även platsliggning på vår nivå och det gick utmärkt trots två andra hundar och i blött gräs. Det här med blött gräs måste jag verkligen se upp med, idag vill hon först inte ens sätta sig men efter separat träning på sättanden och lägganden gick det bra. Vår träning på stadga i utgångsställning har gett resultat men mer behövs.
Jag vågar nog dra till med att Lycke är i sin bästa form någonsin och det känns underbart inför höstens kommande aktiviteter, varav helgens lydnadsläger är först ut. Som jag längtat och imorgon åker vi! Intsruktörerna är, som jag tidigare nämnt, Fanny Gott, Lotta Linusson och Sofia Edlind. Vi har inte fått någon information om hur träningen och tiden med instruktörerna kommer att vara upplagd men jag gissar att det kan vara bra att förbereda sig med några önskemål.
Det är 3 moment som jag vill ha hjälp med, prioriterat i följande ordning:
1. Apportering (vi börjar om från början för... fjärde gången?)
2. Platsliggning (egentligen allmän störningssäkerhet)
3. Inkallning med ställande, klass 2 (varför inte börja på något nytt och svårt när man har chans till bra hjälp..)
I övrigt hoppas jag att lägret ger mycket inspiration och nya idéer så att jag själv utvecklas som hundtränare oavsett vilket moment det handlar om. Att lägga upp träningen så att Lyckes engagemang främjas är också någonting som jag alltid håller öronen öppna för. Om Lycke fortsätter med sin vassa träningsattityd så skulle jag också vara extremt nöjd.
Framförallt hoppas jag på en rolig helg!
Planerad träning
Det är en härlig känsla när ett moment börjar bli klart! Delarna till ställande har liksom fallit på plats och igår testade vi framlängeskedja momentet vilket gick bra. För att få ett stabilare moment ska vi ändå gå igenom processen med baklängeskedjning idag.
Med dagens träning vill jag uppnå:
¤ Bättre starter i fotgående, d.v.s. ögonkontakt även första metern
¤ Kedjning och störningsträning av momentet ställande
¤ Säkrare platsliggning
Detta tänker jag mig ska genomföras på följande sätt:
1. Belöning för kontakt under första stegen på fotgående, om ingen kontakt; bryt och gör om.
2. Några repetitioner av själva ställandet
3. Kvarstannande i stå, både när jag går iväg och kommer tillbaka
4. Om ovanstående punkter känns bra så blir det baklängeskedjning av momenetet så långt vi orkar och hinner, ungefär så här;
- Sitt från stå-vid-sidan, jättebelöning!
- Kvarstannande när jag går iväg 10 (?) meter och kommer tillbaka, sitt från stå, jättebelöning!
- Ställande från gång i fotposition, kvarstannande, sitt från stå, jättebelöning!
- Start i utgångsställning, fotgående, ställande, kvarstannande, sitt från stå, jättebelöning!
5. Mot slutet blir det platsliggning, ca 3x20 sek på lagom avstånd till något lagom störande ekipage med matte betryggande nära
Så här ska jag planera fler gånger. Jag brukar planera vad jag ska träna men jag brukar inte tänka igenom vad jag vill uppnå med träningen så noga men det ska jag börja med. Då blir det förmodligen lättare att se framsteg, utvärdera och att planera hur träningen ska gå till.
Upphittat
Vi är nu hemkomna från KBHK:s öppna lydnadsträning, åh vad jag gillar att de har det! Mimmi var där med sin söta bedlis Ebba och det blev en riktigt trevlig träning, även om det uppstod lite komplikationer innan vi tog oss dit.
På väg hem från jobbet såg jag en vorsteh som låg i ett dike, nästan en timme senare när jag gick förbi med Lycke var den fortfarande kvar ute utan någon ägare. Jag tog in Lycke och sedan gick jag ut och lockade den till mig. Eftersom ingen ägare syntes till och ingen av grannarna kände igen den så fick jag ringa till polisen, som förstås inte hade tid att hämta den. Med Lycke och hitte-vorstehn i varsin hand gick jag och ställde mig vid vägen för att vänta på skjuts till polisstationen av Mimmi men då dök ägaren upp, från huset på andra sidan vägen. Han var i alla fall väldigt tacksam trots att hunden inte hade försvunnit så långt. Skönt att den hittade hem och vi slapp åka till polisen, vi blev bara lite sena till brukshundklubben.
När jag ska göra ett längre träningspass brukar jag skriva ner en 5-7 saker som jag ska träna på och det kan jag varmt rekommendera. Då är det en större risk att man funderar på vad man faktiskt behöver träna på och en mindre risk att man glömmer bort vad det var eftersom man kan ta med fusklappen i fickan.
Vi tränade bland annat svängar i fotgående med halt och efter en hel del nötande börjar Lyckes svängar nästan bli riktigt vassa och att göra halt var det inga problem med heller. Vi tränade mycket helhet/uthållighet med fotgående, läggande under gång och hopp över hinder. De två sistnämnda momenten börjar hon bli riktigt säker på, vi går aldrig ett helt fotgående och det händer att hon tappar fokus men idag plockade hon snabbt upp det igen. Platsliggning med ca två meters avstånd till Ebba var nog nyttigast för dagen, om inte agilitymässig halsbandstransport mot godisskål med stopp.
Delarna till klass 1 inkallning börjar bli bra (snabbt går det!) och kedjningen har börjat. Det jag däremot har upptäckt är att hon tacklas mot mina ben när hon ska göra ingången, något jag vill åtgärda snarast. Tips och råd??
Det var varmt och mycket störning (massa aussies, agilityträning och fotbollsmatch bredvid) så det var inte det allra mest skärpta jag sett av Lycke. Men hon var studsig och kvick! Kanske var det baconet, kanske börjar något vakna till liv inom henne... Jag gillar blicken hon hade i alla fall :)
Kiruna brukshundklubb
Jag planerade in ett fåtal saker att träna på innan vi åkte dit, tog med gottgott och sen körde vi fem repetitioner-lek- fem repetitioner till- paus, och så om igen. Lite förvirrad var Lycke i början men hon blev bara bättre och bättre under passets gång. Mycket lek och bus och givande träning.
Lycke gjorde alltså debut på Kiruna Brukshundklubb. Vi var där när de hade öppen träning i agility och bad om lov att få använda agilityhindrena i sommar fast jag inte är medlem där längre, vilket gick bra (däremot fick jag ingen kod till förvarningskjulet, något att jobba på). Idag tränade de på en avancerad hinderkombination så vi avstod och körde lydnad istället men kanske nästa gång. Vår träningsdejt uteblev pga sjukdom men det var härligt att se att det finns några som håller igång i Kiruna!
Ladda
Nu har jag även sett att instruktören som tidigare stod som vakant blir Lotta Linusson. Jag vet inte alls mycket om henne eller hur hon tränar men jag vet att hon är ledare för svenska landslaget i lydnad och att många duktiga ekipage tränar för henne.
Som föreläsare kommer vi att ha Eva-Marie Wergård som är etolog, proffesionell djurtränare och hennes egna hundar har fina meriter. Hon har tidigare hållt i föreläsningar i bland annat tävlingspsykologi och om inlärning hos djur.
I sommar ska vi träna på för att kunna få ut så mycket som möjligt av dessa och jag ska suga åt mig allt som en disktrasa.
Behöver jag nämna att jag längtar?
Trevlig sommar Uppsala
På fredag bär det av med bil upp till Kiruna. Det är jobb och familj som lockar, inte värmen om ni trodde det. I och med att detta var sista onsdagsträningen på UBK (men vi kanske tar oss dit imorn också) så känns det lite sorgligt att inte få träna här på hela sommaren. I Kiruna är utbudet av störningar och träningskompisar lite glesare. Det kanske ger tillfälle att fila på detaljer och så finns det ju gott om spårmöjligheter.
I augusti är vi tillbaka i Uppsala men bloggen uppdateras såklart från Kiruna också!
Apporteringen då?
Den här gången känns det som att det kan gå.. numera tränar vi med en hemmagjord apportbock som jag tillverkade i morfars garage för kanske åtta år sen. Den är väldigt smal över själva gripdelen så det blir ju en ganska stor övergång till att börja med en riktig apport men jag tror ändå att det är bra att lära in först på den här eftersom hon gillar den och för att det inte gör lika mycket om det blir fel igen.
Nu kör vi alltså ett nytt ryck med apporteringsträningen och jag tycker det går bra, hon kan hålla upp till tre sekunder om jag håller i apporten samtidigt. Vid ca 0.40 i filmen gör hon ett tugg i ca tre repititioner på rad men annars tycker jag inte att hon visar så mycket sådana tendenser nå mer.
Dessutom tycker hon att det kul igen:)
Träningstävlingen
Det hade kunnat gå bättre. Men som jag skrev igår så var det inte prestationen som var det viktiga utan att sköta mina uppgifter och det tycker jag att jag gjorde. Vi testade att värma upp genom att först mingla runt bland de andra hundarna och belöna spontan kontakt, därefter träna lite fotgående med massa lek och bra belöning och därefter blöta ner Lycke lite och binda upp henne en stund i skuggan. Jag tycker att jag agerade som på träning, jag belönade med kvalitet (leverpastej, bästa leksaken) och jag höll humöret uppe, det vill säga skrattade när hon gjorde tokigheter.
Poängen blev så här (vi deltog bara i följande moment):
Tandvisning, 9 p, lek
Läggande, 8,5 p, släpper i framföringen, bra läggande, DK sitt
Hopp över hinder, 7,5 p, kraftigt islag
Helhetsintryck, 7 p
Transporten in på plan var helt utan kontakt, framme vid startpunkten var Lycke helt fokuserad på en familj som passerade. När jag väl fått kontakt med henne gick momentet läggande rätt bra fram tills att hon skulle sättas upp då hon inte satte sig på mitt första kommando, något som så gott som aldrig hänt tidigare. Efter momentet sticker hon iväg två meter till en lukt, lyssnar inte på inkallningssignal och får hämtas i halsbandet. Hon går i alla fall fot några meter fram till hopphindret och sköter det momentet perfekt förutom att hon slår i kraftigt i hindret, vilket hon gjort max en gång tidigare och då var det ändå på samma höjd som på träning. Av någon anledning tilldelades vi ändå en sjua i helhetsintryck. Belöning fick hon efter varje moment.
Hennes uppförande känns inte särskilt chockerande i och med att hon var lika konstig när vi tränade igår. Och det konstigaste av allt är att hon inte har velat äta sin mat senaste dagarna vilket definitivt aldrig har hänt tidigare. Något verkar alltså vara på tok och jag hoppas att det är något övergående.
Poängmässigt ser det trots allt inte så tokigt ut och jag är nöjd med att hon ändå gjorde så pass bra ifrån sig trots att hon var så låg. Av protokollet att döma så verkar jag i alla fall inte ha en massa dubbelkommandon för mig som jag inte vet om. Men jag är den förste att erkänna att vi har en bra bit kvar innan riktigt tävling.
Genrep
Målet med morgondagen:
- Att känna efter hur vi agerar i en tävlingssituation och att ge Lycke intrycket av att tävlingar är trevliga tillställningar
Mina uppgifter:
- Testa uppvärmningsrutin
- Agera som på träning
- Belöna med kvalitet
- Smitta Lycke med min glada inställning
Lycka till imorgon medträningtävlare!
Flyt
En massa lyckad träning blev det av idag.
Stadga i stå gick mycket bättre hemma på gården, har även börjat träningen av sista delen i ställande-momentet, det vill säga att sätta sig från stå vid min sida.
På UBK har vi tränat stanna kvar från utgångsställning. Inga konstigheter men tidigare har vi bara tränat sitt-stanna när hon har suttit framför mig, hon fick även lite träning i att skilja på stanna-kommandot och fot-kommandot från samma position och det visade sig att hon faktiskt kan höra skillnad på ord och ord.
Vi nötte svängar, framförallt vänstersvängar.
Vi kedjade även ihop hela hopp-momentet och hon gjorde det galant flera gånger.
Vi gjorde en tävlingsmässig ingång på plan och momentet läggande under gång innan belöning, utmärkt.
Efter så lyckad lydnadsträning blev det även lite agilityträning. Däcket lärdes in och vi fick hjälp med att träna sista delen av gungan och sista gångerna stod hon glatt kvar när gungan rörde sig (bara några centimeter, men ändå).
Två "färdiga" lydnadsmoment känns bra. Om det ska fortsätta i den här farten så borde vi hinna färdigställa ett till under nästa vecka. Efter det är jag bortrest utan hund i fem dagar, därpå en dag för repetition och därefter träningstävling i lydnad. Att ha tre genomförbara moment till dess skulle kännas fint.
När storleken gör skillnad
Som planerat så gick vi även på brukshundklubbens onsdagsträning och det var väldigt många duktiga ekipage och tränade som var roliga att studera. Min träning var dåligt planerad. Till att börja med hade jag helt missbedömt mängden träningsgodis (jag som trodde att jag var rutinerad) men det skyller jag på att jag nyligen bytt till vuxenfoder och därmed blir det större men färre kulor (foder, frolic och köttbullsblandning gick hon på igår). Nästa planeringsmiss var att träna stadga i stå vilket vi inte har tränat på länge och att då ta upp det på en plats med massa roliga hundar var inte så smart.
Men annars gick det bra. Platsliggning i grupp med matte 2 meter bort och ca 30 sekunder mellan belöningarna gick bekymmersfritt, lite längre sträckor fotgående likaså och att köra hela momentet läggande under gång var det heller inga problem med. Då vet jag i alla fall ett moment vi kan köra på träningstävlingen 22:a maj. Vilka fler moment vi ska köra har jag ingen aning om. Inget annat moment är färdigt men flera av dem är inte långt ifrån, bara det att alla är lika ofärdiga så jag kan lika gärna dra lott om vilket/vilka jag ska lägga krutet på sista veckorna innan träningstävlingen.
Två och en halv vecka kvar innan träningstävling, varav fem dagar med bortrest matte, något ska vi väl i alla fall hinna få till!
Lydnad i regn
Lycke var lika taggad som jag, i alla fall i början. Då är det ju lätt hänt att man håller på för länge då vilket vi nog gjorde, i alla fall med tanke på att vi tränade mycket på ställande vilket kräver stor koncentration för bådas vår del. Men den nöten ska vi knäcka:)
Bäst idag var att jag tränade med henne i sele och kort lina och det kändes hur tryggt som helst och jag behövde inte stoppa henne en enda gång fast det var andra hundar på planen. Näst bäst var att hon kunde belönas med lek, inte bara kamp utan även springa och hämta leksaken. Tredje bäst var att hopp över hinder gick jättebra, hon hade riktigt bra drag mot hindret och jag började även kedja in utgångsställning efter hoppet.
Sämst var vädret (regn) och att Lycke inte riktigt ville sätta sig i det blöta gräset och slarvade därmed med utgångsställningen. Vid närmare eftertanke så var det främst i slutet av passet när hon började bli trött så om jag tänker på att inte kombinera trötthet och blött gräs när vi tränar sitt så tror jag inte att det ska bli något större problem.
Tack för sällskapet idag, Sara och Texas!
Demohunden
Jag har ju varit inne på tidigare att Lycke har blivit mycket mindre intresserad av andra hundar sen hon började löpa, nu har det gått några veckor och det verkar faktiskt hålla i sig! Även vår agilityinstruktör Johanna påpekade hennes attitydförändring och det är ju kul att även andra märker av den. Eftersom det har känts som vår största utmaning är det otroligt roligt att det börjar lossna, även om vi har en bra bit kvar. Igår tränade jag även henne på uthållighet i fotgåendet och hon gick fint riktigt långa sträckor. För att inte tala om hur hennes intresse för lek under träning har ökat.
Nu är det bara att ta tillvara på form-toppen och njuta så mycket det går!
Myrsteg med apporteringen
Vi tog uppehåll med apporteringsträningen i minst en månad och när vi satte igång igen bytte jag ut den ihoprullade tidningen till ett mindre tuggvänligt föremål, salladsbestick i metall. Jag upplever det som att hon tänker mer när vi kör med metall, kanske för att föremålet inte är lika intressant i sig och nu belönar jag med fokus på att hon ska hålla ett fast grepp med tänderna fast jag inte drar i apporten. Jag håller fortfarande i apporten (besticket) med händerna men nu klarar hon av att hålla i några sekunder utan tugg fast jag bara håller i ett löst grepp och om jag drar till i apporten så fortsätter hon att hålla emot. Kriteriet vi är på nu är att hon ska hålla emot fast jag flyttar och trummar med fingrarna lite lätt, framgångarna sker med myrsteg men det går framåt!
För övrigt så verkar Lycke lite hängig, det kan ju bero på löpet men hon är lite rinnig ur nos och ögon. Aptiten är det inget fel på och hon hänger med på allt, bara inte med samma intensitet, så det är nog ingen större fara men närmsta dagarna blir nog rätt lugna. Det passar ju bra när jag själv också dras med världens envisaste förkylning och har världens största tenta att plugga till.
Film och bilder
Sara filmade när vi tränade läggande under gång i lördags på UBK. Självklart kom inte de snyggaste omgångarna med på film men här är i alla fall ett klipp där hon jobbar på bra i 30 sekunder utan belöningar och trots störningar;) I början larvar hon sig rejält och vill inte gå över vissa fläckar och måste titta vart hon sätter tassarna, vilket kan försvaras med att det var farligt halt på planen. Tack Sara!
Nytt hopp om framtiden
Idag var vi ju alltså på UBK och tränade i sällskap av Sara och hennes Texas. Det var redan två andra hundar på plats när vi anlände men Lycke var inte särskilt distraherad utan redo att köra från start. Fokus under dagen låg på delarna till läggande under gång, dvs: fotgående, själva läggandet, kvarliggande och uppsättande. Positionen i fotgåendet börjar kännas allt säkrare och under träningspasset lyckades hon höja hastigheten på sina lägganden. Störst tekniska framgångar nådde vi med träningen av uppsittande/sitt-ligg-skiften där hon hade snabb reaktion och satte sig upp med ett skutt utan att ta några steg med frambenen (förmodligen till stor del tack vare hopp-stå träningen). Träningen av delarna gick så pass bra att jag gjorde en snabb baklängeskedjning av dem till ett helt moment det sista vi gjorde innan vi gick hem. Några gånger utförde hon hela momentet klockrent men kedjan är ju inte helt stabil ännu.
Förutom att vi gjorde stora framsteg i själva momentträningen så var det bästa med dagen att hon brydde sig så lite om de andra hundarna och istället engagerade sig i träningen. Kopplet fick för det mesta hänga i backen och jag vågade lämna henne flera meter under kvarliggandet och jag kände mig inte ens osäker. Hennes intresse för andra hundar känns som vår svagaste punkt men att få se dessa ljusglimtar idag gör att jag kan känna hopp om att det kanske inte kommer att hindra oss för all framtid. Sådana här dagar behövs!
Snart mars
Enligt min plan så ska ju Lycke kunna de flesta delmoment och ett par hela moment innan hon blir tio månader, vilket hon blir 17:e mars som är väldigt snart. Vi har kommit långt med delarna tycker jag men allt sitter inte riktigt där det ska förstås. Varför jag satte upp målet att hon även ska kunna ett par hela moment är för att jag vill introducera konceptet att utföra fler saker innan belöning. För att hinna få färdigt två moment ska jag nu satsa på delarna till ställande och läggande under gång. Två och en halv vecka har jag på mig att få alla delar tillräckligt bra för att baklängeskedja ihop dem.
För att få ihop läggandet behöver hon främst bli säkrare på alla delar och få ett lite snabbare läggare, så där kanske vi lyckas. Till ställandet har vi inte alls tränat sättande från stå (men det kan väl inte vara så svårt) och hon gör bra ställanden under baklänges gång men det måste jag överföra det till gående vid sidan. Det vore riktigt härligt att bli "klar" med två hela moment i alla fall!
Idag är det årsmöte och föreläsning med UHU, Lycke ska med och träna passivitet, och imorgon är det agilitykurs! Kul, kul, ska träna lite mer på läxan bara:)
Fotgående på film
Det blev mest "känna av"- träning för bådas del, när vi tränade på klubben senast var ju Lycke ett vilddjur så jag tänkte främst träna på att växla mellan passivitet och fokus. Hon blev lite till sig när Nova precis kom men skärpte sig ganska fort och blev till och med så lugn att vi vågade träna lite "platsliggning". Jag lämnade henne bara i kopplets läng och hon fick ligga ca tio sekunder i taget mellan belöningarna och det gick bra, även när en tant dök upp på planen och började prata med oss. Som godis provade vi lite nytt; ugnstorkad kyckling gick ju ner men blev inte sån succé jag hade hoppats på men renost på tub gick hem. Att belöna från tub känns väldigt praktiskt i vissa övningar, som i platsliggning där jag vill ge en belöning med hög kvalitet men som ändå är lugn och gärna varar en liten stund.
Det vi tränade mest på var positionen i fotgåendet, hon tenderar ju att sväva utåt och jag vill att hon ska gå nära min sida. Jag trodde att jag hade fått till det för ett tag sen men nu har hon börjat sväva igen. För att kunna träna ordentligt på det bad jag Linn filma oss, framifrån och från sidan, så att jag kunde se hur det ser ut utifrån i jämförelse med hur det ser ut från min vinkel ovanför henne.
Vissa stunder ser det riktigt bra ut tycker jag men efter några steg så tenderar hon att dra sig utåt. Jag försöker vara snabb med att belöna när hon går rätt men det ser snarare ut som att jag belönar precis när hon börjar gå utåt vissa gånger och det lär ju definitivt inte hjälpa. Senare gick jag bara några få steg och tränade halter och då gick hon väldigt tight så jag kanske ska utgå mer från det och börja lägga in mer halter i träningen.
Från sidan tycker jag i alla fall att det ser bra ut. Kampade gjorde hon också ganska bra, låg snällt uppbunden och under pauserna. Lite otaggad vissa stunder men det kanske berodde på att kycklingen inte riktigt gick hem eller för att vi ändå höll på ganska länge. Linn fotade en hel del så de bliderna kanske dyker upp någon dag:)
