Stadsliv och lite annat









Matte är ingen nöjd matte idag. Lycke har upptäckt bajs, sniglar och finner det mesta spännande, bara det ligger i gräset långt bort från matte. Tur att hon är söt och har några goda sidor ändå.

Träningsstatus

Buren- Rusar fint in, lägger sig och ligger snyggt kvar. Det går åt rätt håll, bara att fortsätta utöka tid, störningar och träna på stängd dörr.

Sitt,  ögonkontakt, varsågod och doggie-zen- En blandning av alltihop tränas på vid servering av måltider. Numera sitter hon alltså, tar ögonkontakt och sitter kvar i väntan på ett varsågod. Tränar även spontana sitt i andra situationer och säger varsågod när hon är på väg mot en leksak för att få in fart i ordet.

Ligg- Har börjat träna med mig sittandes på golvet med godis och klicker och det går ju men hon greppar det inte lika fort som med sitt. Det vill säga att även fast hon fått klick och godis för att ha lagt sig en gång så testar hon några andra grejer först innan hon provar att lägga sig igen. När hon börjat bli säkrare har jag tänkt byta till att belöna med leksak för snabbare lägganden. Förhoppningsvis kasta sig i backen á la Dilba i toppform.

Inkallning- Fungerar jättebra när hon inte är upptagen eller när hon redan är på väg till mig, då ökar stegen så fort hon hör sitt namn. Det fungerar också förvånande bra när hon tittar på något, t ex människor eller en katt men svårast är det när hon nosar i marken. Fortsatt, fortsatt träning med lite planerad doggie-zen träning (lämna det du håller håller på med så får du en mycket bättre grej hos mig och kanske du till och med får fortsätta sen). Mer, mer, mer träning, vill ha superinkallningar!

Följa efter- Vi har tränat på att hon ska följa efter när jag backar och hon belönas för pigg attityd, ögonkontakt och käckt trav. Behöver träna mer men ska sedan uttöka kriterierna till att hon ska söka upp min vänstra sida (fortfarande när jag går baklänges).

Lek- Ibland leker hon så jag bli tårögd; kampar glatt och tvärvänder tillbaka till mig när jag kastat en leksak. Men inte alltid, ibland leker hon hellre själv eller inte alls.



Vad gör vi mer för skoj då? Jo just det, inte bita sniglar. Har tränat på tomma skal att hon får godis om hon inte tar det fast jag viftar med det, kastar det o.s.v. Det gick bra men i skarpt läge har vi en lång bit kvar.. Och på grund av allt regn finns det sniglar ÖVERALLT!

En vad?





Grävling, mullvad, råtta..? Något som gillar att springa igenom buskage när det regnar i alla fall.

Tio veckor



Det kanske inte ser ut att vara så stor skillnad men hon HAR vuxit! Hur hon såg ut vid åttaveckors ålder ser du här.


Valpnojor

Valpar är ju bland det sötaste som finns (tur för dem det) men det som är mest spännande med en valp är ju att se hur den utvecklas. Som ägare till en ny valp kan man inte låta bli att ha förväntningar på vad valpen kommer att utvecklas till och med detta kommer även en del oro. Jag tänkte dela med mig att några av de nojor som jag har hunnit ha som sedan visade sig vara ganska obefogade.

Min valp vill inte mysa!
När Lycke var "ny" var hon inte så mycket för närhet om det inte gällde att bita i fingrar och tår och jag hann direkt börja oroa mig för att jag hade fått en hund som inte gillade att gosa. Men några dagar senare så fick jag lov att ändra mig för hon har blivit en riktig klängapa! När hon har leksaker störtar hon till famnen och vill ligga där och tugga och när hon är trött så kravlar hon upp i knät och vet inte riktigt hur hon ska ligga för att ligga så bekvämt som möjligt och ändå så nära som möjligt. Och att bli kliad på magen är en höjdare!

Min valp är för självständig!
När vi var ute så höll hon sig för det mesta i närheten men ibland fick hon för sig att galoppera till dörren och om man tänkte ta ett varv runt huset så brukade hon sätta sig ner och inte springa efter förrän man hade kommit flera meter bort, ibland till och med bakom en husknut. Som värst blev det när vi var i Minnas stuga och skulle gå iväg en bit och hann gå en bra bit utan att Lycke följde efter. Uthålligt väntade vi och tänkte att hon är ju bara en valp hon måste ju komma snart!
Till slut gick jag tillbaka och då hade hon tagit sig upp för yttertrappan och satt och pep utanför ytterdörren. Då fick jag mig en tankeställare, hon verkade ju inte gilla att vara ensam men lillan hade ju säkert knappt varit ute och gått någonting i sitt liv. Kanske kände hon sig ännu inte tillräckligt trygg med mig och ville inte lämna den välkända tomten.
Numera har jag sett en klar förbättring, hon verkar tycka att det är kul att gå runt på gården eller i koppel och upptäcka och hon håller sig oftast så nära att jag inte ens får någon chans att fota henne:)

Min valp är hopplös på nätterna!
I början hade jag Lycke i bur på nätterna men det började gå sämre och sämre och som sämst vaknade hon en gång i timmen och pep. Outsövd och förtvivlad bestämde jag mig i alla fall för att försöka henne lös och att ha lägenheten avspärrad. Detta gick hur bra som helst, hon väckte mig när hon ville ut och valde ofta själv att sova i buren ändå. Burträning hade vi i lagom takt på dagarna istället och gör mycket bättre framsteg.

Jag har lärt mig några läxor; att söka de enkla lösningarna först och att valpar faktiskt är väldigt ofärdiga vid åttaveckors ålder och att det tar tid för dem att anpassa sig:)


Sovmorgon

Så kom den efterlängtade natten där jag fick sova i ett sträck från läggdags till halv sex på morgon och efter en rastning fick jag sussa vidare till halv nio! Och inte en pöl på golvet, matte är stolt! Lycke var visserligen lika duktig redan förra natten och ville inte då heller ut förrän vid sex men jag vaknade ändå varje gång hon rörde sig. Hon verkade dock tycka att det var dags att uppfostra matte och gick tillbaka till buren så fort jag satte mig upp. Min lilla pärla, en stolthet som bara hundägare förstår sig på:)



Burträning



Här kommer en film på när jag tränar Lycke att gå in i sin bur och stanna kvar där. Vi har tränat några gånger förut genom att jag belönat för små steg i rätt riktning, först för att hon tittar mot buren, sedan för att hon lägger tyngden inåt, sätter en tass in i den o.s.v. Ligg har vi egentligen inte tränat på tidigare men det tycks komma ganska naturligt för henne i buren och jag "matar" ner henne i den positionen, att hon verkar ha lust att lägga ner huvudet tycker jag är väldigt positivt. Inlärningen är väldigt inspirerad av den här artikeln men jag har tagit till ytterligare några knep för att få henne att uppskatta buren mer:

Servera mat i buren
Placera leksaker och matkulor i buren när hon inte ser
Kasta in leksaker i buren när vi leker
Berömma/belöna när hon spontant går in i buren
Slutat ha henne i buren under natten
Bara släppa ut henne när hon är lugn om jag väl har stängt in henne där

Med relativt lite träning har hon faktiskt börjat gå in i buren mer och mer av sig självt, ibland för att pyssla med en leksak och ibland för att sova. Efter mycket mer träning hoppas jag att buren kommer bli en plats som hon gärna går in i och gärna stannar kvar i trots störningar runt omkring, för det tycker jag vore mycket användbart i många lägen.

Lekapportering

Eftersom jag gärna vill ha en hund som går att belöna på många olika sätt, bland annat med lek, så har lekapportering varit en viktig grej för mig att börja träna på. Med lekapportering menar jag att Lycke ska komma tillbaka med leksaker som jag kastar. Det är bra om man så småningom vill kunna belöna henne under träning med en kastad leksak eftersom man då kan fortsätta träningen snabbt och inte behöver springa och jaga henne innan träningen kan starta igen.

Det första jag har gjort är att berömma ordentligt och leka riktigt roligt när hon spontant kommer tillbaka med en leksak och det hände faktiskt redan under första dagarna. För det mesta sprang hon (rastypiskt?) iväg och la sig för att gnaga på den ensam så man fick passa på de få gånger hon faktiskt kom med den. Nu när vi har varit ute i Minnas stuga så fick hon leka med en stor petflaska och när hon fick för sig att komma springandes med den så fick hon en matbit och sedan kastade jag iväg den så att hon fick jaga den igen. Detta verkade få det att lossna för henne och idag har hon kommit tillbaka nästan varje gång och i full fart! Oftast belönar jag med lek hos mig (kasta på nytt, dragkamp, eller att hon får ligga och pyssla med leksaken i mitt knä vilket hon gillar) men ibland kan hon få en foderkula.

Jag är även börjat undvika att gå efter henne när hon springer iväg, då går hon alltså miste om lek med mig. Att hon inte kommer precis varje gång gör mig ingenting, valpar har så stort behov av att få gnaga och undersöka med sina tänder så ibland måste de få göra det också. När hon blivit lite äldre så kanske gnagintresset minskar och hon börjar uppskatta mer att jaga ifatt saker och kampa om dem och därmed kan det bli ännu bättre eftersom det är det hon belönas med, eller så blir det tvärtom men det är ett senare problem.


Stugmys









Nyanlända från utställningen i Alfta så hämtade Minna, Ellen och wheatentiken Mira upp mig i lördags för mys i Minnas stuga i några dagar. Utflykt till Wiks slott, grillning, Siggefora hundbad, sightseeing och bad i Wik ledde till många trevliga stunder och bra träning för Lycke som klarar det mesta med bravur. Mira hjälpte till med uppfostran men lek ville hon inte ställa upp på nå desto mer, måste hitta lekkamrat till Lycke.
Tack så mycket Ellen och Minna, det här gillade jag!


Liten blir stor

Jag har en liten idé om att göra en fotoserie med Lycke bredvid min mjukiswheaten och fota vid olika tillfällen för att se hur hon växer. Här är några bilder på Lycke när hon är åtta veckor gammal!


 
Vem är vem?

Att lära unga hundar sitta (m.m.)

Lite saker har vi börjat träna på men vi satsar mest på att lära känna varandra. Sitt namn lyssnar hon ganska bra på, jag brukar ropa Lycke när det vankas mat eller lek eller när hon redan är på väg mot mig och sedan berömma och belöna med lek eller foderkulor. Men hon kommer oftast annars också, hon kom till och med springandes fast hon hälsade på Nelson.

Sitt har hon börjat erbjuda utomhus eller när jag håller i matskålen. Det började jag träna ute genom att belöna när hon satte sig ner spontant, efter några gånger så började jag backa några steg efteråt för att sedan stanna och invänta ett till spontant sitt för att sedan belöna även det och upprepa ett par gånger. Detta fattade hon vädigt fort och sätter sig alltså gärna ner men jag inte lagt på något kommando ännu.

Lite, lite smått har vi börjat träna med buren. Första planen var att se om hon frivilligt går in där under dagen och då berömma men eftersom det inte tycktes ske fick jag ta till andra metoder. Jag har suttit bredvid buren med matkulor i näven och sagt ett snabbt "bra" så fort hon har tittat mot den. Även detta fattar hon snabbt och senaste passet väntar jag med att belöna innan hon har lagt tyngden framåt, in mot buren. Detta för att shejpa fram att hon utan hjälp ska gå in i buren. Man kan tro att denna lilla träning inte skulle ge något resultat förrän efter lång tid men redan efter första passet har hon börjat gå in i buren själv oftare.

Rumsrenhet tränas såklart ständigt på och det går ganska bra. Några skvättar inomhus har det blivit, och då på en filt eller matta, men hon brukar vara snabb att uträtta behoven när hon kommer ut och har aldrig gjort tvåan inne. Så lite förståelse har hon nog, tur att det är sommar och att jag bor i en liten lägenhet på bottenplan.

Och när man har en liten valp att visa upp för världen så komer såklart miljöträningen och socialiseringen automatiskt.

Imorgon ska vi hinna med lite mer burträning och namn/inkallningsträning innan vi åker iväg till Minnas stuga, det skulle vara bra om hon blev bättre på det.


Veckans äventyr

Mesta tiden går ut på att springa in och ut, sysselsätta de sylvassa tänderna och vänta på att hon ska vakna. Lite utflykter ha vi dock hunnit med. I tisdags blev det en busstur in till stan där hon fick titta på vatten, fåglar, människor, hundar och annat som hör staden till. På onsdagen fick vi besök av Tobias lillasyster Emma som tog många fina bilder och på kvällen kom moster Lena och co, inklusive Nelson, 8- årig wheatenhane. Torsdagskvällen bestod av tågtur till Upplands Väsby där vi hälsade på Tobias faster och barn och idag har vi haft besök av Ellen, Minna och wheatentiken Mira.

När Lycke ser en annan wheaten sätter svansen igång som en liten visp och hon vill fram, men den stora svarta grannhunden går att titta på på avstånd men om han låter så föredrar hon att gå in.
Att åka buss eller tåg har gått utmärkt, hon sitter lugnt i famnen och blir hon trött så somnar hon. Att sitta i famnen hemma i lägenheten är dock inte lika populärt om hon inte är trött för då kan hon komma krypande. Första dagarna tror jag faktiskt att hon inte hade en aning om vad människor är till för, förutom att de har goda tår och fingrar. Nu tycker jag att hon börjar bli lite mer social men hon är absolut ingen kelgris, vilket jag hoppas det blir ändring på.

Imorgon åker vi till Minnas stuga över några dagar där vi ska umgås med henne, Mira och Ellen. Det ska bli riktigt roligt. Lycke får bekanta sig mer med Mira och vi ska ha riktigt roligt och mysigt!




Träningsplan upp till 4 månader

  • Rumsrenhet
  • Miljöträning (äta, leka och vila i olika miljöer)
  • Socialträning
  • Hantering
  • Lekutveckling (kamp, lekapportering)
  • Ensamhetsträning (bur)
  • Inkallning
  • Betingad förstärkare
  • Target (tass, nos)
  • Sitt
  • Ligg
  • Följa efter
  • Backa (framför mig)
  • Ögonkontakt (sitt namn, spontant)
  • Varsågod (+på avstånd)
  • Doggie- zen, omvänt lockande
  • Ljud- CD

Det här är min lista över vad jag har tänkt fokusera på med Lyckes träning upp till att hon blir fyra månader. Troligtvis kommer jag inte kunna följa listan exakt men det är skönt att ha något att gå efter och att utvärdera från. Listan är egentligen inte prioriterad men de 7 översta punkterna tycker jag är viktigast. Resten är mest viktiga för att lägga bra träningsgrunder för framtiden. Det är inte heller meningen att hon ska kunna allt perfekt men när hon är fyra månader vill jag att hon ska ha bra grunder för att kunna fortsätta träna och utveckla alla delarna.

Med dessa mål vill jag att hon ska lära sig att både ta det lugnt och våga göra saker på okända platser, känna sig trygg med människor och hundar, vara uppmärksam på mig, villig att erbjuda beteenden när vi tränar, kunna belönas och uppskatta träning.


På allmän (läs lillasysters) begäran kommer här en uppdatering med förtydligande över vissa punkter på listan:
 

Socialträning innebär att valpen lär sig de sociala regler som gäller för olika djurarter, som människor och hundar. Detta är viktigt att träna innan valpen hinner bli 4 månader eftersom socialiseringsperioden upphör då. De arter som valpen har hunnit träffa (och fått positiva erfarenheter av) kommer den uppfatta som "kompisar" under resten av livet (beronende på hur bra träningen har gått). I det vilda så innebär det bla att vargvalparna lär sig att inte jaga vargar.
Med hantering menar jag att Lycke ska acceptera och uppskatta att jag och andra människor hanterar henne, dvs. känner på henne, tittar på tänder, klipper klor m.m.
Lekutveckling betyder att hon lär sig leka på rätt sätt och ska helst tycka att det är skitkul när matte erbjuder henne lek, för att det är kul med hundar som leker och för att det ska gå att använda som belöning i fortsatt träning. Wheaten är inte kända för det bästa föremålsintresset.
Betingad förstärkare är samma sak som att hon lär sig att en klicker eller ett "bra" betyder "rätt, snart får du belöning".
Target betyder att hon ska nudda vid ett föremål (t.ex. en musmatta eller min hand) med tassen eller nosen, även detta har man sedan nytta av i fortsatt träning där man vill styra hunden till olika platser exempelvis.
Doggie-zen och omvänt lockande kan jag skriva mer om en annan gång men kort sagt innebär det att hunden ska kunna ge upp det den vill ha för att få ett varsågod eller en belöning hos matte istället. T.ex. att den inte får lov att ta maten förrän den satt sig ner.

Tack Lina för kommentaren! Jag vet att det inte är många som läser men ni som gör det, kommentera gärna:)


Första dygnet med Lycke
















Snart min



I övermorgon på måndag åker Jag och Tobias till Sala för att hämta Cameron Lapsang, den blivande Lycke! Hon är ca 7 veckor på bilden och hon ser lika lovande som bedårande ut. Jag längtar!

RSS 2.0