Wheatenvarning

Välförtjänt uppmärksamhet åt Uppsala Hundungdom:)

Lotta Treiberg var och hälsade på i april när jag och Sara höll i avslutningen på vår allmänlydnadskurs vilket resulterade i ett jättefint reportage.

Igår var vi på UHU:s tisdagsträning för första (?) gången på säsongen. Så här långt har det här året inte blivit riktigt som jag tänkt mig hundträningsmässigt, först en lång period med kennelhosta och karens på det, sen tonsillit och karens på det och nu (igår) har fröken börjat löpa och därmed får vi stryka vår fjärde tävling för året. Men jag visste ju redan när jag anmälde mig att risken för löp var stor så det var inte oväntat. Dessutom har jag varit hemrest en del under kandidatkursen och en hel del tid har gått åt till tävlingsledarutbildningen och instruktörsutbildningen, inklusive att hålla allmänlydnadskurs.

Tre veckor framåt från igår har Lycke löpt färdigt och efter det ska inget annat få komma i vägen. För även om jag älskar allt som har med hundvärlden att göra så är det ju att få träna med min Lycke som är allra roligast! Jag har anmält oss till en klass 1 tävling efter löpet är avslutat och hoppas att vi kan ta det där sista förstapriset trots att det vid det laget kommer att ha gått ett halvår sen vi senast tävlade.

Det var fullt med folk på klubben igår vilket alltid är roligt! Vi inledde med att träna slalom och hon är ruskigt nära att klara fyra pinnar på en rak linje. Däremot har hon problem med vissa vinklar och tyvärr föll jag i "bara en gång till"-fällan så vi fick tyvärr inte avsluta med ett lyckande. Jag måste bli bättre på att inte köra för många repetitioner för det verkar vara enormt tankekrävande, säkert fysikst krävande också. Max fyra gånger tre skick och helst träning varje dag nu under en period.

Vi tränade också rulla runt som börjar bli bra nu! Har tränat en del på det inomhus under vintern och sen gett upp under några veckor men nu när jag har testat på gräsmattan kunde hon helt plötsligt rulla ett helt varv vilket hon inte kunnat tidigare. Platsliggning med annan löptik, kort liggtid och långt avstånd gjorde vi också varav en gång med mig "gömd" bakom en grupp med folk och hundar. Avslutade med grymt fin språngmarschträning innan vi avslutade för dagen och åkte hem till tvättstugan!

Nu börjar Lycke friskna till på riktigt! Stackarn har haft några tuffa dagar men varit förvånansvärt pigg ändå. Vi får ställa in både helgens agilitytävling och nästa helgs lydnadstävling och hoppas att vi har ställt in tillräckligt för i år! Hon äter inte riktig mat ännu men när hon klarar av det och har fått tillbaka lite kött på benen så är vi igång igen:)

(Levern som såg förminskad ut på röntgenbilden visade lyckligtvis inte på något onormalt i blodproverna)

Tre timmar på universitetsdjursjukhuset resulterade i att helgens kräkningar och andra halsljud visade sig bero på tonsillit och irriterad magslemhinna varpå Lycke ska få äta antibiotika och omeprazol. 17 dagars karens förutsatt att hon blir frisk. Hejdå tusenlappar, hejdå hoppklass i Västerås, förmodligen hejdå LK1 i Märsta.

Hon satte alltså igång under fredagen och har fortsatt under helgen att kräkas och låta, har inte fått behålla någon mat sen dess och väger nu bara 11 kg. Men hos veterinären var hon jättepigg (relativt sett) och har sen vi kommit hem både fått i sig tablett och ett par teskedar dietfoder vilket verkar få stanna kvar i magen.
Även om veterinären snabbt konstaterade tonsilliten (inflammerade tonsiller/halsmandlar) så ville hon röntga för att se att inget främmande föremål satt i buken. Lyckes andra röntgen, två år gammal. Inget föremål verkade finnas i magen men magsäckens lutning såg konstig ut vilket kan bero på en förminskad lever, så det blev blodprov och jag får vänta några dagar på resultat.
Jag tycker att hon haft uppseendeväckande många infektioner och tog upp det med veterinären men hon trodde inte att det skulle vara något konstig och det hoppas jag att det inte är. Hon lever ju ändå under ganska hårt smittryck så det kanske kan förklaras av det.

Bli frisk hjärtat!

Att Lycke svalde nästan allt sitt torrfoder som dagens träning erbjöd utan att tugga var nog inte hennes smartaste drag. Det, eller hästbajset och alla pinnar hon plockat ur pälsen på sig själv, verkar ha satt hennes mage i gungning. Vid elvatiden ikväll började hon svälja saliv och få kväljningar och därefter har hon kräkts och hetsätit gräs. Jag hann föra över ett antal tusen kronor från sparkontot utifall ett besök hos veterinären skulle bli aktuellt men sköterskan i telefonen lugnade mig och bad mig hålla koll på henne hemma istället.

Ett par timmar höll det på men nu har det lugnat sig och hon ligger nedanför mig med ena tassen på min fot. Då och då får hon "uppstötningar" men jag tror att det värsta är över.
Någon "uppvisning" på lillSkansen imorn känns inte längre aktuellt. Även om hon mår bättre så ska hon nog inte äta under förmiddagen och jag vill inte visa upp en hund som kräks upp gräs. Att hitta hundvakt innan klockan åtta imorgon bitti känns klurigt. Jag vågar inte lägga mig och sova ännu och vill helst slippa denna skoluppgift helt och hållet för imorgon.
Hoppas att ansvarig lärare och skansenpersonal har förståelse för att magen inte alltid vill vara med.

En påskbild på mina favorithundar i hela världen får symbolisera denna bra dag!
Igår fick vi ställa in vår allmänlydnadskurs på grund av snöoväder. Idag skiner solen och vi ska på promenad med Uppsala Hundungdom nu och senare på första träningstillfället med nya agilitygruppen.
Ut i solen!

Ett axplock av vad vi har pysslat med under senaste veckornas bloggtorka..








Nu ska vi fortsätta att ha lov!

Det var tänkt att jag skulle ta upp träningen med att runda saker men när Lycke börjar tro att stolpen är ett kontaktfält och försöker få upp baktassarna på den inser jag att det är sjukt mycket roligare att belöna det istället. Därav en tik som lyfter på benet mot lyktstolpar!

Det är utbildning, kurs, instruktörande och träning nästan varje dag här samtidigt som jag försöker skriva min kandidatuppsats. Jag behöver tid för att reflektera över vår träning och utvärdera och planera men det hinns inte nu. Några söta bilder från igår då jag och Lycke vaktade aussie-valpen Skott hinner jag i alla fall visa tillsvidare!

Idag blir Dilba tio år! Om vår historia kan du läsa här men numera lever hon "pensionärsliv" i Kiruna hos mina föräldrar och min syster. Jag saknar henne så mycket ibland och har henne att tacka för största delen av den hundkunskap jag har idag.
Tio år gammal och fortfarande lika häftig, förtskräcklig, förtjusande och underbar! 

Det finns några platser kvar på min och Sara allmänlydnadskurs.

Eftersom kursen är vår examinationsuppgift är anmälningsavgiften extra låg och antalet instruktörer det dubbla! Så passa på att gå, vi är jättetaggade och ska förstås försöka hålla världens bästa allmänlydnadskurs:)

Äntligen har årslistorna för årets wheaten publicerats!
Roligast av allt är att se hur många duktiga och flitiga wheaten-ekipage det finns i Sverige, det gör gott för inspirationen.
Lycke hamnade på 16:e plats i årets allround-wheaten (för de som tävlar i flera grenar, för vår del med resultat från lydnad och utställning) och 9:e plats på årets lydnads-wheaten. Lydnadslistan visar vilken lydnads-släkt Lycke har med pappa Ossian som tog LP3 2011 på förstaplats, halvsyster Ronja som tog LP2 på andraplats och en annan Cameron-hund som också tagit LP2 på fjärde plats.

Grattis alla förare med wheatens, hoppas att det är fler som vill försöka skrapa ihop ännu mer poäng till 2012 års tävlingar! 

Igår hade jag en strålande dag.

För det första hade jag inga föreläsningar att gå på och fick sova några minuter extra. Under morgonen ringde telefonen och jag blev erbjuden ett till sommarjobb, ett som känns mycket bättre och som jag har tackat ja till! Efter att ha gått och oroat mig för om jag kommer att få chansen att jobba som djursjukvårdare i sommar och i sedvanlig ordning över om jag alls får någon sommarinkomst hade jag plötsligt två bra alternativ att välja mellan. Tidigare blev jag som sagt erbjuden fem veckor i Kiruna men ska nu istället jobba tio veckor på djurkliniken i Öjebyn (Piteå). Första impulsen var att tacka nej till Öjebyn direkt via mejl eftersom jag redan hade ett jobb och inte kände ork till att börja leta boende och så vidare. Till slut skrev jag ändå dit och bad dem ringa så fort som möjligt så att jag i alla fall kunde fråga. Det löste sig bättre än väntat och jag får bo i en lägenhet i samma byggnad som kliniken tillsammans med två andra studenter som också ska vikariera, utan hyra mot att vi tar kvällsrastningen med inneliggande patienter. Jag älskar Piteå under sommaren och ser fram emot att lära mig massor och hinna med mycket träning och tävling med Lycke.

Dagen fortsatte med att Lycke blev duschad och kammad. Mjuk som en fågelunge. Minna bjöd över mig på middag och en omgång Kinect sports, ja tack! Och när jag kom hem blev jag överraskande glad av en småsak.

Ett dygn och några timmar senare ligger jag vaken för tredje natten med kass sömn. Förkylningen som retats tidigare nätter bröt ut idag och jag är måttligt road. Jag hoppas att jag är tillräckligt pigg imorgon för att orka köpa nässprej och mat. När hostan slutar för hunden så börjar den för matte.

Lycke har kennelhosta och har nu hostat i fyra veckor. Hon mår bra och veterinären vill inte ha in henne, MEN vi får inte göra något roligt. Hon får inte sitta i hundgården, hon får inte gå på kurs, inte träna med kompisar, inte följa med på instruktörsutbildning och inte tävla. Vi är anmälda till en tävling 12:e februari och jag hade hoppats på LP1 då men nu blir det inte av. Kennelklubbens regler säger att en hund som har haft (eller misstänks ha haft) kennelhosta inom senaste månaden får inte delta på prov och tävling.

När man ska skaffa hund talar många om hur låst och begränsad man blir av att ha hund men jag har inte känt mig så här begränsad på väldigt länge!

Vaccinera era hundar (de kan bli sjuka ändå men sjukan sprids inte lika snabbt ju fler hundar som är vaccinerade) och håll dem hemma när de hostar.

Jag hade velat skriva om senaste tillfället på agilitykursen som var jätteroligt och givande, om hur söt Lycke är när vi tränar hakan i backen och om hur jag ska lägga upp vinterns träning inför högre lydnadsklasser. Men saker och ting är lite upp och ner, skolan tar tid och lördag- söndag åker jag på SHU:s instruktörsutbildning (:D).

Det roliga får vänta lite, men bara några dagar till!

Lyckes tassar krånglar och nu har hon en furunkel på ena framtassen som gör ont. Igår fick vi ställa in en träningstävling och nu blir det en lugn helg med rastning på gräsmatta och behandling med schampo.
Hoppas att vilan ger goda effekter:)

Eftersom Lycke löper och låter sitt agerande styras till fullo av hennes hormoner så har hon fått stanna hemma i veckan när matte har varit på hundaktiviteter. Hon är faktiskt ganska duktig ändå när vi tränar själva men det känns inte schysst att ta med en tik i höglöp på kurser och dylikt och hon har en hel del knasigt för sig som inte kan skyllas på annat än löp. Typ att bli rädd för pensionärer och statyer, eller pipa åt besökade i timmar..

I söndags var Lycke faktiskt anmäla till lydnadsklass 1 men fick ju inte vara med. Vilket nog var lika bra, mer träning kommer inte att skada.

Igår gick jag på agilitykurs utan Lycke. Det var tredje tillfället på vår fortsättningskurs och det tråkigt att missa eftersom hon hittills har lärt sig massor de tidigare gångerna. Samtidigt som jag för varje gång inser hur mycket vi har att träna på. Igår fick jag i alla fall låna fina sheltien Rejsa igen vilket passade utmärkt eftersom vi tränade på framförbyten och jag därmed kunde koncentrera mig nästan helt på min handling och inte på tusen andra saker som det blir med Lycke (kommer hon hoppa, kommer hon sticka iväg, kommer hon vilja hon leka.. o.s.v.). Men hon gör framsteg, förra kurstillfället var det inga problem att ha henne lös, hon kom tillbaka med sina leksaker och hon ville leka nästan varje gång det erbjöds.

Idag höll jag i Uppsala Hundungdoms tisdagsträning och det var så kul att se både gamla och nya ansikten. De som ville träna gemensamt körde kontakt- och inkallningsövningar med störning och jag tycker att det gick jättebra för allihop. Jag hoppas att fler nya kommer och att de som har varit på aktiviteter tidigare fortsätter att komma tillbaka, det vore så kul att få ordentlig fart på UHU!

För ett par timmar sedan fick jag ett samtal där jag blev erbjuden en reservplats på mentalbeskrivning IMORGON och har tackat ja!
Eftersom jag inte har tillgång till bil imorgon blir det att kliva upp i ottan och försöka ta sig till Olandtraktens brukshundklubb med kollektivtrafik. Tur att jag i alla fall får sällskap av bästa Lycke och underbara Minna.

Morgondagen lär visa om vi lyckas ta oss dit och om vi tar oss runt banan!

Bara för att det är tyst i bloggen så behöver det inte betyda att det går dåligt:)

Efter ett träningsuppehåll på några dagar under förra veckan är vi igång igen och attityden hos oss båda har förbättrats avsevärt. Lycke har varit en pärla senaste dagarna; när jag har knäppt av kopplet inför träning så har hon direkt gått in i frivilligt fotgående och det har gått flera dagar sen hon inte kom tillbaka med en kastad leksak. Nu kan jag verkligen börja använda leken som ett redskap, det vill säga att hon uppskatter den mer som belöning. Känslan och engagemanget hos henne som jag vill ha verkar komma mer och mer. Det går framåt!

Efter jobbet idag blir det ännu en tur till Rosvik över helgen där vi framförallt ska mysa men även träna; slalom, platsliggning, tandvisning (med "näbbtarget") och spår. Samt reda ut tovor.

Kan även meddela att vi är anmälda till fortsättningskurs i agility till hösten och jag hoppas att UBK kör en repris på förra årets lydnadskurs för ekipage på väg mot tävling i lydnad så att man kan peppa sig med en rolig höst när sommaren börjar ta slut.

Trevlig helg!


förra hösten

Usch. Jag hittade en knöl i juvret på Dilba för någon dag sen och vi var till veterinären igår. Vecka 33 när jag ska gå bredvid hela veckan ska de ta bort den för att sedan skicka på analys. När vi ändå var där passade vi på att ta blodprov för att kolla sköldkörteln, Dilbas päls och ork har inte riktigt varit som de ska.

Men igår busade tant Dilba och fröken Lycke i blött lingonris och leriga vattenpölar som ystra unghundra båda två. Jag har även bestämt mig för att Dilba ska få bli fin, det vill säga badas, kammas och friseras. Inte gå runt med myggmedel, tovor och kort, ofriserad päls som hon har gjort senaste tiden. Hon ska få vara snygg tills jag åker neråt i landet igen i augusti, för då klipps pälsen ner till så lättskött som möjligt.

Dilba gillar ju att ha blickarna på sig så det tror jag hon kan uppskatta.