Nytt hopp om framtiden

I förrgår började Lycke sitt första löp, igår gjorde hon en kanonfin träning på en parkering och idag var vi på brukshundklubben och tränade och hon var mer fokuserad än någonsin. Jag blir inte klok på dessa hormoner och vill veta mer om exakt vad som händer under löpcykeln men har inte lyckats hitta någon ordentlig information om det, inte ens i kurslitteraturen. Det är i alla fall väldigt skönt att hon har börjat löpa, dels för att det kanske ger en förklaring till att inkallningarna varit sämre ett tag, att intresset för lukter har varit större än vanligt och att hon har varit väldigt slö och trött senaste veckan men också för att det innebär att våren, sommaren och förmodligen början av hösten inte bör störas av löpperioder.

Idag var vi ju alltså på UBK och tränade i sällskap av Sara och hennes Texas. Det var redan två andra hundar på plats när vi anlände men Lycke var inte särskilt distraherad utan redo att köra från start. Fokus under dagen låg på delarna till läggande under gång, dvs: fotgående, själva läggandet, kvarliggande och uppsättande. Positionen i fotgåendet börjar kännas allt säkrare och under träningspasset lyckades hon höja hastigheten på sina lägganden. Störst tekniska framgångar nådde vi med träningen av uppsittande/sitt-ligg-skiften där hon hade snabb reaktion och satte sig upp med ett skutt utan att ta några steg med frambenen (förmodligen till stor del tack vare hopp-stå träningen). Träningen av delarna gick så pass bra att jag gjorde en snabb baklängeskedjning av dem till ett helt moment det sista vi gjorde innan vi gick hem. Några gånger utförde hon hela momentet klockrent men kedjan är ju inte helt stabil ännu.

Förutom att vi gjorde stora framsteg i själva momentträningen så var det bästa med dagen att hon brydde sig så lite om de andra hundarna och istället engagerade sig i träningen. Kopplet fick för det mesta hänga i backen och jag vågade lämna henne flera meter under kvarliggandet och jag kände mig inte ens osäker. Hennes intresse för andra hundar känns som vår svagaste punkt men att få se dessa ljusglimtar idag gör att jag kan känna hopp om att det kanske inte kommer att hindra oss för all framtid. Sådana här dagar behövs!


Kommentarer
Postat av: Linn

Kul att det gick så bra att träna! Vill bli friskare så jag också kan vara med, men det kommer väl :)

2011-03-06 @ 00:05:40
URL: http://ultunae.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0