Lady luck ain´t smiling

Det märks att det har sparats hårt senaste året och att det har gått en sommar utan inkomster. Allt möjligt behöver inhandlas för att jag har skjutit på det till senare och det mesta tycks bara falla ihop. Att man inte alltid är den minst klumpiga och disträa personen gör sitt också.

Som ett exempel fick jag i början av veckan veta att min cykels bromsar inte håller för minusgrader (samt att den har en massa andra skavanker som jag redan visste om). Beroende av cykel som jag är för att hinna hem ordentligt från skolan till Lycke så gav jag mig ut på cykeljakt. Idag hittade jag en fin Monark, 1,5 år gammal och till ett rimligt pris. Jag betalade med värdefulla slantar och var så nöjd när jag cyklade hem. Väl hemma parkerade jag den och mötte Tobias som var ute med Lycke. PANG sa det såklart och ena bakdäcket hade smällt. Att stå med två trasiga cyklar och dessutom vara flera hundralappar fattigare gjorde att det brast för mig.

Om man ska se något positivt från historien så är det väl att Lycke inte verkade det minsta upprörd över smällen som fick grannarna att kika ut bakom gardinerna.

I know it doesn't seem that way
But maybe it's the perfect day
Even though the bills are piling
And maybe Lady Luck ain't smiling

But if we'd only open our eyes
We'd see the blessings in disguise
That all the rain clouds are fountains
Though our troubles seem like mountains

There's gold in them hills
There's gold in them hills
So don't lose heart
Give the day a chance to start

(<3 Coldplay)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0