Veckans äventyr
Mesta tiden går ut på att springa in och ut, sysselsätta de sylvassa tänderna och vänta på att hon ska vakna. Lite utflykter ha vi dock hunnit med. I tisdags blev det en busstur in till stan där hon fick titta på vatten, fåglar, människor, hundar och annat som hör staden till. På onsdagen fick vi besök av Tobias lillasyster Emma som tog många fina bilder och på kvällen kom moster Lena och co, inklusive Nelson, 8- årig wheatenhane. Torsdagskvällen bestod av tågtur till Upplands Väsby där vi hälsade på Tobias faster och barn och idag har vi haft besök av Ellen, Minna och wheatentiken Mira.
När Lycke ser en annan wheaten sätter svansen igång som en liten visp och hon vill fram, men den stora svarta grannhunden går att titta på på avstånd men om han låter så föredrar hon att gå in.
Att åka buss eller tåg har gått utmärkt, hon sitter lugnt i famnen och blir hon trött så somnar hon. Att sitta i famnen hemma i lägenheten är dock inte lika populärt om hon inte är trött för då kan hon komma krypande. Första dagarna tror jag faktiskt att hon inte hade en aning om vad människor är till för, förutom att de har goda tår och fingrar. Nu tycker jag att hon börjar bli lite mer social men hon är absolut ingen kelgris, vilket jag hoppas det blir ändring på.
Imorgon åker vi till Minnas stuga över några dagar där vi ska umgås med henne, Mira och Ellen. Det ska bli riktigt roligt. Lycke får bekanta sig mer med Mira och vi ska ha riktigt roligt och mysigt!
